Jag vill börja med ett citat från en av Lina Sandells psalmer:
”Jag kan icke räkna dem alla, de prov på Guds godhet jag rönt.”
Precis så känner jag efter tolv dagars inspelning. Jag har fått se så många bevis på Guds godhet! Vi är trötta men lyckliga och så otroligt tacksamma.
Det största beviset på Guds godhet har varit att få jobba med så många fantastiskt människor och se alla gåvor som Gud lagt ner i dem. Så mycket kreativitet, energi och problemlösningsförmåga! Tillsammans har vi skapat något unikt, just för att det var vi som gjorde det, något som jag och Charlie aldrig hade kunnat göra själva.
Ett annat bevis är att trots att vi spelat in under februari, det som brukar kallas ”vabruari”, har ingen varit sjuk under inspelningen. Vi har heller inte behövt flytta på några scener pga vädret. Sjukdom och väder finns det bara en som kan ha kontroll över…
Och så var det det där med kameran. Trots att den fortsatte att frysa fick vi de tagningar vi behövde. Under de kvarvarande inspelningsdagarna frös den bara enstaka gånger. Gud kanske inte alltid stillar stormen, men Han är sannerligen med i den.
Det har också varit en stor välsignelse att veta att vi haft ett team av personer som burit oss i bön. De har inte synts och hörts, men funnits där som en sköld och kämpat för oss. När vi upplevt utmaningar har vi skickat ett meddelande och vetat att nu finns det andra som bär oss och hela vårt team. Det har verkligen varit ett bevis på Guds godhet.
Låt mig avsluta med ytterligare ett citat från slutet på samma psalm:
”Jag kan icke räkna dem alla, men ack, må jag tacka dess mer.”
Så tack alla ni som varit med i vårt team. Vi saknar er redan och hoppas få jobba med er igen! We love you alla!