Då var inspelningssjok två avklarat. Det har varit fem intensiva dagar med både glädje och utmaningar.
Den första dagen spelade vi bland annat in en scen på liv och död. Att göra hjärt- och lungräddning på film så att det ser verkligt ut är inte helt enkelt. Vi vet inte om vi lyckades, men vi gjorde i alla fall ett ärligt försök med fuskkropp och allt.
Dag två blev familjen hotad med vapen och påbörjade en längre vandring….
…som fortsatte på söndagen. Det blev en hel dag i skogen. Vi tackade Gud för det fina vädret! (För dagen efter var det blötsnö….) Men det var också den här dagen som kameran började låsa sig allt mer. Mitt i en tagningen kunde den plötsligt frysa bilden och lägga ner. Det var första gången som vi var med och bad för en kamera. Jag skulle ljuga om jag sa att den inte fortsatte låsa sig, men trots att den gjorde det hann vi få alla de tagningar vi behövde!
Den fjärde och femte dagen tillbringade vi i familjens kök. Både jag och Charlie var väldigt oroliga för hur det skulle gå med kameran. Kvällen innan hade vi bett våra förebedjare att be extra för kameran och vi vet att flera i teamet också gjorde det. Och uppenbarligen hör Gud bön, för kameran låste sig två gånger under dag fyra och ingen gång dag fem!
Efter dag tre tänkte jag att det viktiga är inte att Jesus stillar stormen (läs: får kameran att fungera), utan att han är med i stormen (det gick ju ändå). Efter dag fyra och fem måste jag säga att han sannerligen kan stilla stormen också, och det är lika fantastiskt!